Kastalen vid Kilaån
Här på kullen uppfördes under tidig medeltid ett ensamt rundtorn, en s.k. kastal. Kastalen byggdes för att bevaka och försvara inloppet till den forna vattenleden genom Kiladalen. Kilaån var på den tiden segelbar upp till Hannsjön i Lunda socken och bergknallen med kastalen var en liten holme alldeles intill åns utlopp i havet.
Det som finns kvar av kastalen idag är själva grunden. Den är upp till 2 m hög, har en diameter av 15,1 m och 3,1 m tjocka murar. Murverket består av gråsten som lagts direkt på berget och murats med kalkbruk i jämna skift. Någon ingång i markvåningen har inte funnits. Runt ruinen ser man här och var samlingar av sten från murverket, men det mesta har troligen forslats bort för att återanvändas som byggmaterial. I anslutning till ruinen finns flera terrasseringar och stensträngar. Det är inte heller omöjligt att det kan finnas rester av farledsspärrar i form av nedslagna pålar i den gamla sjöbottnen i området kring kastalkullen.
Kastalen grävdes ut 1953 men undersökningen gav inga som helst fynd förutom några djurben. Byggnadssättet och det faktum att tegel saknas i murverket daterar dock kastalen till 1100-talet. I samband med undersökningen restaurerades kastalruinen så, att det översta stenskiftet blev helt runt om. Vid det arbetet använde man något av all den sten som då låg utrasad runt tornet.
Vem som en gång lät uppföra kastalen vet man inte idag. Så långt tillbaka i tiden man vet, har den legat på Stora Kungsladugårdens mark. Gården omnämns första gången på 1500-talet då den var kronogård och levererade jordbruksprodukter till Nyköpingshus. En teori är att gården under yngre järnålder och tidig medeltid var kungens husaby i Jönåkers härad. Platsen skulle i så fall ha tillhört kungamakten under tidig medeltid och kastalen ha anlagts till gårdens och bygdens försvar. Under 1200-talet, när Nyköping växte fram som köpstad, övergavs så kastalen i samband med byggandet av Nyköpingshus. Några säkra belägg för detta finns emellertid inte.
Kung Valdemars segelled För mer ån 700 år sedan nedtecknades ett dokument som beskriver färdvägen till sjöss längs den svenska östersjökusten. Det medeltida dokumentet ingår i Kung Valdemars jordebok från 1200-talet. Upphovsman till seglingsbeskrivningen var den danske kungen Valdemar II Sejr. År 1219 erövrade han Estland som blev en dansk koloni och nedtecknandet av segelleden kan ses som ett led i strävandena mot att underlätta navigeringen för de danska skeppen. Kung Valdemars segelled är idag ett projekt som informerar om kulturhistoriska sevärdheter längs den svenska ostkusten.
Jag efterlyser ett verktyg, där vi som lägger in bilder,\
kan sända information om felaktigheter i kartmaterialet.\
Som exempel på felaktigheter och då i Nyköping där jag bor och har funnit är:\
På Tjuvholmen (en del av Nyköping) har man lagt ut en tätortsmarkering\
(58° 44´ 49.56” N - 17° 04´ 45.50” E) och kallat den för Brandholmen.\
Om Brandholmen skall ha en egen tätortsmarkering bör den sättas på\
(58° 44´ 35.62” N - 17° 02´42.24” E).\
Dessutom har märket för ICA Supermarket på Arnö placerats vid Långsättersskolan.\
ICA:s koordinater är 58° 43´ 46.33” N - 17° 00´ 43.01” E.
RANL's conversations
Jämför med bild 26700103.
more »
Jämför med bild 26738299 tagen från slottssidan av ån.
more »
Hur kan denna bild och bild ID: 21925347 vara tagna vid två så olika platser?
more »
Kastalen vid Kilaån Här på kullen uppfördes under tidig medeltid ett ensamt rundtorn, en s.k. kastal. Kastalen byggdes för att bevaka och försvara inloppet till den forna vattenleden genom Kiladalen. Kilaån var på den tiden segelbar upp till Hannsjön i Lunda socken och bergknallen med kastalen var en liten holme alldeles intill åns utlopp i havet.
Det som finns kvar av kastalen idag är själva grunden. Den är upp till 2 m hög, har en diameter av 15,1 m och 3,1 m tjocka murar. Murverket består av gråsten som lagts direkt på berget och murats med kalkbruk i jämna skift. Någon ingång i markvåningen har inte funnits. Runt ruinen ser man här och var samlingar av sten från murverket, men det mesta har troligen forslats bort för att återanvändas som byggmaterial. I anslutning till ruinen finns flera terrasseringar och stensträngar. Det är inte heller omöjligt att det kan finnas rester av farledsspärrar i form av nedslagna pålar i den gamla sjöbottnen i området kring kastalkullen.
Kastalen grävdes ut 1953 men undersökningen gav inga som helst fynd förutom några djurben. Byggnadssättet och det faktum att tegel saknas i murverket daterar dock kastalen till 1100-talet. I samband med undersökningen restaurerades kastalruinen så, att det översta stenskiftet blev helt runt om. Vid det arbetet använde man något av all den sten som då låg utrasad runt tornet.
Vem som en gång lät uppföra kastalen vet man inte idag. Så långt tillbaka i tiden man vet, har den legat på Stora Kungsladugårdens mark. Gården omnämns första gången på 1500-talet då den var kronogård och levererade jordbruksprodukter till Nyköpingshus. En teori är att gården under yngre järnålder och tidig medeltid var kungens husaby i Jönåkers härad. Platsen skulle i så fall ha tillhört kungamakten under tidig medeltid och kastalen ha anlagts till gårdens och bygdens försvar. Under 1200-talet, när Nyköping växte fram som köpstad, övergavs så kastalen i samband med byggandet av Nyköpingshus. Några säkra belägg för detta finns emellertid inte.
Kung Valdemars segelled För mer ån 700 år sedan nedtecknades ett dokument som beskriver färdvägen till sjöss längs den svenska östersjökusten. Det medeltida dokumentet ingår i Kung Valdemars jordebok från 1200-talet. Upphovsman till seglingsbeskrivningen var den danske kungen Valdemar II Sejr. År 1219 erövrade han Estland som blev en dansk koloni och nedtecknandet av segelleden kan ses som ett led i strävandena mot att underlätta navigeringen för de danska skeppen. Kung Valdemars segelled är idag ett projekt som informerar om kulturhistoriska sevärdheter längs den svenska ostkusten.
more »
zoom in on the picture...look to the left , and you will see a woman using a mobile phone , looks like she's sending a text message.
i don't think Mobile phone's were invented in the 1930's or whichever time you seem to think this picture was taken!
more »